Idag när mamma lunchade hästarna gick hon en minst ovanlig syn till mötes.
I hinken med blötlagd betfor låg husmusen, drunknad. Den lilla stackaren hade väl hoppat ner i tron att hitta något smaskigt och sedan inte kommit upp igen. Nåja, han/hon fick väl iaf en smaskig sista måltid.
Må du vila i frid på gödselstacken kära husmus.
Min dag började som vanligt minst kaotisk med att klockan ringer, jag är verkligen ingen morgonmänniska och behöver en lång startsträcka innan jag kan lägga i någon högre växel. Men barn skulle göras iordning födas och lämnas på dagis, jag själv skulle klä på mig, göra något åt mitt hår som stod rätt upp och dessutom hitta bilnyckel, plånbok (fick jag aldrig med mig), front, GPS, mobil och snus.
På fredagar brukar barnen alltid vara inne på morgonen för de har sångsamling, perfekt en dag som denna när man behöver tjäna in tid och nu kunde jag ju då göra det genom att inte klä på dem full vintermundering. Överraskande nog verkar jag hålla tidsplanen något när jag kommer upp till dagis och ser de små liven åka sjtärtlapp - fan jag hade ju glömt att de var inskolningar den här veckan = alla andra barn ute! Nu var det ju bara att springa in som den jäktande mamman jag kände mig som och klä på dem, snabbt pussa hejdå och sedan slänga mig in i bilen för att knappa in mitt färdmål på GPS:en. SOLLENTUNA CENTRUM skriver jag medan jag samtidigt försöker styra och växla. Tror ni att min GPS hittar till Sollentuna Centrum? NEJ! Den hittar tamefan ingenstans och jag undrar vad man egentligen ska ha den till.. Jag köpte ju en för att kunna hitta till platser och slippa köra typ 30 mil extra (ja det har faktiskt hänt) men alla de gånger som jag behöver den så finns adresserna aldrig med. Det man däremot kan få upp är Göteborg, Malmö, Stockholm och Hem. Och hur svårt är det att hitta hem? Eller att köra till en stor stad dit det är skyltat från varenda plats i Sverige. Snacka om att de där tillverkarna tjänar pengar på att lura folk.
Kan riktigt höra hur Lillbabs säger "följ e4:an" .. tyst i typ 40 mil.. "ta avfarten".. "du har nu nått din destination". Väldigt behändigt för den som är blind och inte kan läsa skyltar.. sen kan man ju fråga sig vad de har i trafiken och göra.
Istället ringer jag pappa, min levande GPS som faktiskt oftast hittar dit man ska och hör och häpna jag hittade fram till AMS alldeles själv på FÖRSTA försöket! Har aldrig i världshistorien inträffat tidigare. Jag stoppar pengar i automaten, tar hissen upp och kliver in prick 10:00.
Intervjun som jag så gärna skulle vilja berätta om men inte kan gick super. Jag har ju fått den fördelen att det är få saker som gör mig nervös, istället satt jag i 1 1/2 timme med denna man, tuggade tuggummi och sa saker som "Ja men vafan det är klart" eller "jo men vafan alla har ju pissdagar, haha" eller för att inte glömma "har du inte käkat?, äh men vafan det måste du ju göra annars blir du grinig vettu ;)" haha.. :p Detta kom jag dock på i efterhand att man kanske inte efter reglernas bok ska göra. Men men.. det verkade gå hem för som sagt gick det väldigt bra =)
Jag är ganska så säker på att jag kommer att få ett samtal från min far när han läser det här ;)
Igår vid åtta tiden så ber Hasse mig att följa med och titta på en bil eftersom hans inte startar vid minusgrader. Vi åker ner till ett garage och Hasse klampar in.. "aa tjena söker Robban" Ni som träffat Hasse vet ju att man ganska lätt kan få en uppfattning om att han är en riktig buse, rakad skalle, bockskägg och en massa tatueringar, sen är han knappast liten heller! För att spä på det hela går han oftast klädd i kamoflagebyxor och en stor tröja med typ en dödskalle på.
Vi möts av några ännu större killar som omsorgsfullt polerar sina bilar samtidigt som det strömmar ut hårdrock från radion (behöver jag tillägga att ena killen har två rottisar och ett gips runt handen?) jag känner liksom hur magkänslan börjar ana oråd när killen med gipset trevligt sträcker fram den friska handen för att hälsa. Med tanke på det umgänge man har borde man kanske lärt sig att inte ha så förutfattade meningar om folk..
Vi provkör bilen och när vi kommer tillbaka har ännu en man slutit sig till sällskapet, han kommer fram och frågar om Hasse oroar sig för tickandet i bilen?
Näe det är ingen fara säger Hasse men tillägger att kopplingen tar lite lågt..
Mannen frågar om han får testa lite och sätter sig i bilen utan att invänta ett svar, han varvar bilen som nu gör allt för att få komma framåt där Hasse och den andra killen står lutade över huven. Mannen hoppar ur, skruvar på något i motorn och hoppar lika snabbt in i bilen igen för att fortsätta att varva så däcken skriker.
"fan det blir ju sviindyrt att fixa den här"
Bra försäljare tänker jag, för vi tror ju att den här mannen är med killarna som säljer bilen. Vi fortsätter förvånas när mannen hoppar ur bilen, skuttar runt den och mumlar högt för sig själv att det är schysst med hatthylla och att nog ska byta *nån del jag inte kan uttala*
"är det schyssta däck då?"
Nu inleder mannen en tuff match mot bilens däck, han sparkar höger vänster, höger vänster och jag kan lova att ni inte skulle vilja möta honom i en fight!
Lika snabbt som han dök upp hoppar han tillbaka till en jeep och slänger sig in i bilens baksäte och bilen försvinner.
Att han var påtänd gick ju inte att ta miste på, skumma personer finns verkligen överallt.
----------------------------------------------------------------------------------
Min träningsvärk idag är knappast rolig, det gör liksom ont ÖVERALLT. När jag på kvällen red kunde jag lätt veta när jag satt perfekt för då gjorde bra jäkla ont överallt :p Gandur skötte sig super idag! Trots att jag började med att doppa hov efter hov i en hink med varmvatten, måste verkligen få på snösulor nu.
Jag har inte tränat någon tölt på ett tag utan riktat in mig på att få honom att tänka framåt och bära sig skritt och trav. I onsdags fick han dessutom sträcka ut sig i full galopp på den snötäckta åkern :) Nu sitter tänket framåt kan jag säga :p
Jag blev så glad idag när han under mig ökade och minskade traven på helt långa tyglar, dessutom var det mörkt så jag kunde se i skuggan hur han verkligen trampade under sig :) Vi tog lite tölt och vad han ansträngde sig! Att det är en häst med vilja går inte att ta miste på. Han töltade så duktigt och när han inte längre orkar känner man ändå hur han tar ut det sista och inväntar klartecken på att få komma ner i skritt! Sicken toppenhäst man fått låna!! Han toppade kvällen med att ge mig en riktigt vitlökspuss :)
Avsluta mitt blandade inlägg med att tipsa om dessa låtar
Love Story - Taylor Swift
Mrs McGrath - Bruce Springsteen
Och den här, man kan inte låta bli att bli glad och sjunga med
http://www.youtube.com/watch?v=xIoSTbPt_PI
och
http://www.youtube.com/watch?v=R12QVtuB0_Q&NR=1
Trevlig kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar