måndag 25 januari 2010

Hästar på rymmen

På vägen hem från stallet imorse möts jag av en övergiven bil mitt på vägen "perfekt" tänkte jag som hade bråttom hem för att hinna byta kläder innan jag skulle till vårdcentralen.
Jag kliver ur min bil för att se om jag kan lokalisera någon som kan tänkas vara ägare till denna bil, nog får jag syn på något allt men kanske inte vad jag väntat mig. På vägen går nämnligen två varmblod sida vid sida. De såg ut att vara ute på en liten promenad, vilket de iofs också var. Jag förstår ganska snabbt vilka hästar de rör sig om, ägarnas hund brukar i vanliga fall vara den som står mitt i vägen när man kommer. Jag hade inget användbart i bilen (som grimskaft eller en hink) men tänkte ändå göra ett försök att närma mig de stora djuren. Ganska snabbt kommer en bil, med någon form av en maskin på släp efter. De kör väldigt fort mot hästarna och jag viftar för att de ska sakta ner, tycker dock att de borde sett hästarna som gick på vägen. Bilen stannar och en äldre gubbe hoppar ur tätt följt av en något yngre. Jag frågar mannen som nu försökt komma nära den ena hästen om det är hans.
Gubben svarar att det är hans brors.. som är i Spanien. Hästarna som verkar ha fattat att vi tänkt sätta stopp för deras utflykt styr nu stegen mot den snötäckta åkern. Nu dyker ägaren till bilen upp med grimmor i handen och vi är nu fyra personer som jagar dessa djur. Den yngre mannen får position att ställa sig mellan bilen och åkern för att försöka mota bort hästarna, han visar sig dock vara totalt ovan och rejält hästrädd.

- Ni kan ju fetglömma att jag står kvar här säger mannen och börjar backa
- Du står kvar och visar vem som bestämmer, gormar gubben
- Vifta med armarna ropar tjejen

Den stackars mannen står nu och viftar med händerna längst med sidorna likt en kyckling. Hästarna springer förbi men saktar sedan ner farten
Jag lyckas få tag i den ena hästens täcke och fingrar lite på mina nycklar för att fånga hans intresse, det lyckas och jag får tag runt nosryggen när gubben bakom skriker

- Ditt jävla pulver!! Du är totalt jävla korkad!!
Jaha tänker jag, vad gör jag för fel nu då? Ska han ha hjälp eller?
Gubben fortsätter

- Jag ska göra köttfärs av dig när jag kommer hem
Nu förstår jag att han pratar med hästen som verkar uppfatta detsamma och sliter sig loss.
Riktigt smart, fortsätt du att skrika på hästen så kommer han säkert frivilligt fram till dig. Jag fortsätter efter hästarna som fortsatt i full fart ut på åkern. När vi återigen närmar oss har de gått upp i ett snårigt parti med en massa sten och grenar som ligger gömda under snön.
Nu får jag be gubben att sluta skrika om sina planer på köttfärs och tigermat

- Sluta skrik nu, du skrämmer hästarna och risken att de gör illa sig där uppe är ganska stor!
- jag skiter i de där korkade fanskapen

Efter mycket spring lyckas vi fånga in hästarna och gubbens hårda ton mjuknar, åtminstonde mot den ena hästen som tydligen sprungit in lite pengar.
När vi kommit ut på vägen igen ser jag att den "puckade" hästen har ett rejält sår på sitt ena bakben, det är uppfläkt och blöder.

- Han har ett sår här bak, har du sett det?
- Ja, fan det där är skit gammalt
- ok, jag tänkte om han fått det nu, det blöder ordentligt.
- Nej fan det där är ingenting, du skulle sett han för två månader sedan kraxar gubben.

Jag tror ju då att gubben självklart tänker ta upp hästarna till stallet för att titta igenom detta sår men istället sätter han tillbaka hästarna i hagen och säger åt tjejen med bilen att behålla grimmorna på eftersom de antagligen kommer smita ut igen och med grimmor på blir de lättare att fånga.
Sedan slänger han sig i bilen för att åka på jobb i stan.

Mållös står jag kvar som ett stort frågetecken!

Borde han inte kolla över det där stora såret?
Släpper man ut hästar som rymt i samma hage utan att åtgärda bristerna i stängslet??

Jag har alltid tyckt att hundfolk är knepiga men hästfolk tar nog tammefan priset.

På våran gata hemma i stan där bor det en... :p
Nej men vi bor ju ganska så lantligt och det kryllar av hästar, speciellt där vi har våra.
Vi har ju dels de äldre travargubbarna (se ovan) där tycks hästarnas värde sättas efter hur mycket pengar de lyckas springa in, är de inte bra nog att springa på travet kan de lika gärna slaktas. Det ska inte daltas och hästarna verkar endast ses som en inkomstkälla.

Sen har vi ju en del dressyrryttare, där hästarna inte får kosta under 200 000, täcken ska på om det är under 15 grader varmt, benen ska lindas så att de inte gör sig illa i sin lilla fålla till hage och de får absolut inte gå tillsammans. Är det för kallt (läs minusgrader) står hästarna inne liksom vid regn. En fin dag kan hästarna ha tur och få lov att vara ute hela fyra timmar. Som dressyrryttare måste man poängtera vad sadeln kostar, vilket märke man har på de senaste ridbyxorna samt antalet chabrak som hänger i sadelkammaren. Min favorit är nog grannen som i varenda mening säger

- Jo men de är ju rätt fina mina hästar, de är ju efter Cortez allihop.
Mmm.. och hur många hästar är inte de???
Att de ser ut som vilket varmblod som helst vågar man inte nämna får då är man inte vatten värd, så det gäller att nicka och låta imponerad. Jag har även fått mina pikar om att vi motionerar våra hästar för länge.

- Ni rider ju jätte länge på era
- Tycker du?
- Ja ni kan ju vara ute i 1 timme, 1 1/2 till och med? (nu låter det som om vi vanvårdar hästarna)
- Jo det händer ju rätt ofta

Nu skakas det på huvudet samtidigt som ett "tötötö" hörs från den snorkiga munnen.

Vart hamnar man själv?
Jag lindar inga ben, använder inga täcken och släpper ut hästarna även om det är minusgrader eller regn.
Är jag hemsk då?
Eller är jag kanske daltig som varje kväll omsorgsfullt skär två morötter till varje häst och pussar dem godnatt innan jag går hem?

Det är väl som inom hundvärlden antingen sysslar man med bruks och är lika hård som sin hund, eller så springer man på utställning med sin golvmopp som man både fönat och dränkt i glansspray.
Jag tror dock att jag trivs i facket som "skogsmulle" även om jag varken räknar schabrak eller äger sadlar dyrare än min bil.



Nu ska jag titta på ponnyakuten :) Dit borde man kanske sökt, ja menar måttmässigt måste ju islänningen klassas som ponny?

- Jaha Nina, vad är ditt problem med din ponny?
- Ja, Gandur vill inte stå still när jag ska sitta upp så mamma måste hålla i.
- Kan det bero på att du är för seg när du ska upp?
- Kanske, men jag kan inte sitta upp fortare för jag är vig som ett kassaskåp och har fjorton lager med kläder på mig.
- Du kanske borde banta? (så säger han nämnligen om om alla ponnier som kommer dit :P)

Gulligt program med tjejer som får hjälp med deras ponnniers olater under ett läger. I första avsnittet ser man en pappa som är så gullig att man dör när han springer över hinder framför ponnyn.. den hoppar nämnligen inte annars :)

www.svt.se

Over and out!

2 kommentarer:

  1. Ja ponnyaktuten är skit bra jag tittar på det också :D Man kanske skulle ha sökt till det?
    //Maggie!<3

    SvaraRadera