Eftersom barnen antagligen typ redan imorgon kommer att ha målat på väggen igen så kände jag inte för att lägga ut några pengar på att köpa färg. Eftersom jag hade färg kvar som jag fått av pappa så tog jag den, den enda fägen kvar som räckte till väggen var blå, iskall blå. Den kändes förutom kall även lite pojkig och tråkig där den satt på väggen, så jag fick ju såklart för mig att måla för hand :)
Resultatet ser ut så här
Barnens sovrum
Dockvrån eller "dockförrådet" som Julia säger. Tyvärr är rummet för litet för att kunna fota hela..
Bilderna som sitter på väggen i deras sovrum kommer från Ikea, deras fabler serie.
Jag fick med mig Johan dit idag och varje gång vi ska på Ikea tillsammans så slås jag utav tanken hur liten man känner sig.
Redan i bilen känns det som man åker tillbaka 15 år i tiden och egentligen ska in på en leksaksaffär med pappa.
- Nu ska vi bara köpa en sak, en sak ska vi ha och ingenting mer.. Ok?
- mm
Man går in och tar den saken man ska ha.. råkar man sedan stanna vid något annat (vilket är omöjligt att inte göra på Ikea) hinner man inte ens öppna munnen innan man hör
-NEEJ!
Johan går med bestämda steg mot kassorna.
- Men barnen skulle behöva en nattlampa
- De har en nattlampa
- Ja men den har jag ju tagit från vardagsrummet
- Mm och den står jätte bra i deras rum
- Men jag vill ha den i vardagsrummet
Johan fortsätter att gå och tycks inte längre höra vad jag säger
- Gillar du den här hyllan?
- Nej jag gillar inte den hyllan och ingen annan heller för den delen..
Vi betalar och går ut.
Jag vet inte varför vi envisas med att gå på Ikea tillsammans, jag vill inte ha honom med och han vill inte följa med.
Borde skaffa mig en gaypojkvän..
För övrigt så bryr sig Jogan inte om min inredning, eller det är väl kanske mer så att han inte gör det för att han vet att det inte spelar någon roll vad han tycker. Däremot måste han entusiastiskt berömma mina verk och hjälpa mig utan gnäll när jag satt igång med något.
Det blir nämnligen ofta så, att han måste hjälpa mig med något jag startat. Idag gömde han sig på rummet med smön ut i köket för att göra frukost.
- Joohan!! Jag kommer uttrippande i köket
Johan tittar förskräckt upp och av blicken att döma ser det ut som om han blivit påkommen med handen i kakburken.
- Fan, hörde du mig?
- Ja-a!
- Vad vill du ha hjälp med nu då?
- Ingenting.
Johan sringer snabbt in och gömmer sig på rummet igen.
Johan tycker inte om när jag sätter igång med mina projekt och brukar poängtera redan under mitt planeringsstadie att jag inte ska blanda in honom i det.
Idag behövde jag bara hjälp med en sak :)
Jag lyckades nämnligen inte få ut de sista skruvarna i hyllan jag behövde plocka ner för att kunna måla. Skruvdragaren stod liksom bara och spann..
Jag smyger in i sovrummet där johan fortfarande sover..fan nu måste jag väcka honom med.
- Johan.. säger jag med den lenaste röst
- mm (han vet inte vad jag pysslar med så ännu är han på bra humör)
- Hur ska jag bära mig åt när jag inte lyckas skruva ut en skruv?
- VAD SKA DU NU GÖRA??
Nina goes Alfons åberg
- eh.. jag ska bara .. plocka ner en hylla .. för att måla (det sista mumlar jag fram)
- Är det en gipsvägg?
- aa
- Försök att rucka lite på hyllan så skruven hamnar i gängorna igen
Jag går tillbaka, ruckar lite lätt på hyllan.. inget händer..ruckar lite hårdare..fortfarande ingenting..nu hänger jag i hyllan men den sitter som sten.
Jag tassar tillbaka
- Johan? Nu är min röst sammetslen
- mmmmmmmm
- Det händer ingenting när jag ruckar på hyllan
Johan slänger av sig täcket och går in i barnens rum
- Men det är ju en betongvägg.. konstigt att det inte händer något!
Men vana händer skruvar han ur skruven och tar ner hyllan samtidigt som han muttrar fram
- Mm den här skruven kan du ju kasta den är ju förstörd nu så som du hackat på den.
Jag tycker att du Johan i fortsättningen bara ska le och se nöjd ut.. för husfridens skull ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar