Ja, jag avskyr denna dag men jag vet inte varför. Något med just denna dag gör mig så fruktansvärt deppig och fylld av ångest. Om jag räknar tillbaka så har jag de senaste 4 åren gråtit på tolvslaget och inte har det varit glädjetårar. Ju närmare klockan slår tolv ju deppigare blir jag, och precis innan klockan slår om till ett nytt år så vill jag bara dra mig undan, springa iväg och gömma mig, vara helt ensam. Ändå handlar dagen så mycket om att inte vara just det, ensam. Man vill fira det nya året med de man tycker om, det tjoas och hyllas, skålas och smälls. Himlen fylls av regnbågens alla färger och bildar ett konstverk på himlen.. vackert? Javisst!
Kan det vara de inbyggda förväntingarna på dagen som gör att man mår som man gör? Att det på något vis hör till med middag, festkläder och umgänge? Vi brukar knappast ha särskilt många alternativ till nyårsafton.. har vi tur blir man bjuden någonstans. På julen har man så många ställen att vara på, släkten sliter och drar i en men på nyårsafton syns den knappast till. Då festas det på olika håll och man som småbarnsfamilj är inte särskilt attraktiv som umgänge. Låter jag negativ och ynklig? Mmm.. antagligen men det är så jag känner mig. Nej, denna dag vill jag helst spendera ensam.. jag vill sitta där när klockan slår om från 23:59 till det nya året helt ensam med mina tårar. Alternativet är en rejäl dos med propavan så att man inte vaknar av alla jäkla raketer.
Men till er andra som tycker om denna dag vill jag önska ett Gott Nytt År. Imorgon är jag på bättre humör och spenderar dagen på jobbet vilket ska bli riktigt skönt, speciellt med tanke på att jag kommer att få en av de få som mår bra ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar